Förskolan HallonEtt

Följande text är en utvärdering av utbildningen på förskolan HallonEtt från verksamhetsåret 2018-2019. Utvärderingen är indelad i fem områden. Dessa är Förskolan HallonEtt (I), HallonEtt som värdeorienterad praktik (II), HallonEtt som lärandepraktik (II), Samverkan Förskola Hem (IV) och HallonEtt som arbetsplats (V).Förskolan HallonEtt består av tre förskolor, Stockmakaren i Huskvarna samt Munksjöparken och Gjuterigatan Jönköping.

HallonEtt – Gjuterigatan

Förskolan är centralt belägen i Jönköping. Lokalerna har tidigare varit en jourcentral, men 1989 gjordes en ombyggnad till att det istället skulle passa dagens och framtidens barn. Utemiljön delas tillsammans med andra hyresgäster och på gångavstånd finns Stadsparken, Friaredalen och Vätterstranden. Vi har också tillgång till en skolskog i Marieboskogen. Vår kock lagar så gott som all mat av färska råvaror. Vår ambition är att servera en så varierad kost som möjligt i en lugn och trevlig miljö. Gjuterigatans förskola består av fem barngrupper med 83 barn som är indelade homogent efter barnens åldrar från ett år till fem år.

  • Torget: 1-årsgrupp, 13 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Parken: 2-årsgrupp, 15 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Tornet: 3-årsgrupp, 17 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Hamnen: 4-årsgrupp, 19 barn. Tre förskollärare 2,8 tjänster
  • Piren: 5-årsgrupp, 19 barn. Tre förskollärare 3,0 tjänster
  • En resurspedagog som har arbetat 50% under året2018–2019

Förskolans öppettider är för närvarande 6:30–17:30.

HallonEtt – Stockmakaren

Stockmakarens förskola öppnade 1995 och är centralt belägen i Huskvarna alldeles intill Husqvarna AB. Lokalerna finns inrymda i samma byggnad som Restaurang Stockmakaren och därifrån får vi också maten. Barnen får på så vis en chans att äta både traditionella och nya maträtter. Utemiljön är en stor grön oas mitt i staden som inbjuder till lek och utforskande. Utflykter med barnen gör vi till närbelägna skogsområden som Esplanaden, Mjölkafållan, Stadsparken och Huskvarnaån. Förskolan består av två förskolegrupper med för närvarande 35 barn.

  • Fröet: 1-3 årsgrupp, 14 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Kotten: 3-5 årsgrupp, 21 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • En resurspedagog som har arbetat 50% under året 2018–2019

Förskolans öppettider är för närvarande 6:00 –17:30.

HallonEtt – Munksjöparken

Förskolan är centralt belägen i Jönköping. Huset ligger bakom Hälsohögskolan på Högskoleområdet. Från början byggdes huset som villa till disponenten på Munksjö Pappersbruk och 2007 byggdes huset om till förskola. Vår strävan är att driva en förskola som erbjuder en stimulerande och kreativ miljö för dagens och framtidens barn. Lunchen kommer från Stockmakarens restaurang och serveras för de äldre barnen i en lokal på Hälsohögskolan, 1-2 årsgruppen äter på förskolan.

Förskolan ligger vackert i Munksjöparken men fin utsikt över Munksjön och på gångavstånd finns Stadsparken, Friaredalen och Vätterstranden. Vi har också tillgång till en skolskog i Marieboskogen. Förskolan består av 3 förskolegrupper med för närvarande 47 barn

  • Skorstenen: 1-2 årsgrupp, 13 barn. Tre förskollärare, 2,9 tjänster
  • Bruket: 2-4 årsgrupp, 15 barn. Tre förskollärare, 2,8 tjänster
  • Bron: 4-5 årsgrupp, 19 barn. Tre förskollärare och en resurspedagog, 2,8 tjänster
  • En resurspedagog som har arbetat 50% under året 2018–2019

Förskolans öppettider är 6:30–17:30 Sammanfattningsvis arbetar 40 personer på förskolan HallonEtt. All tillsvidareanställd personal i barngrupperna är förskollärare förutom en person som har barnskötarutbildning. Två av förskollärarna har en lokal behörighet som förskollärare i Jönköpingskommun. Utöver de förskollärare som arbetar i barngrupperna finns också två anställda ateljeristor (sammanlagt 150%) med konst respektive rytmikutbildning, en pedagogista med doktorsexamen inom pedagogik som arbetar 100%, fyra reflektionsvikarier/ pedagogmedhjälpare (sammanlagt 100 %), en kock som arbetar 100% och ett köksbiträde som arbetar 50%. Förskolechefen arbetar 100%, har rektorsutbildning och en magister i pedagogik. En av förskollärarna arbetar också med administration 10% av sin tjänst.

Utbildning och kvalitetsarbete på förskolan HallonEtt

Förskolan HallonEtt arbetar Reggio Emilia inspirerat vilket betyder att det är en värdeorienterad verksamhet, att vi arbetar projektorienterat, att pedagogisk dokumentation är grunden för hur vi följer upp och utvecklar utbildningen och att det är en verksamhet som aktivt arbetar med barns kreativa uttryck. De vetenskapliga perspektiv vi tar som utgångspunkt i arbetet är sociokulturella perspektiv på barns lärande. Vi arbetar också med olika posthumanistiska synsätt i den pedagogiska verksamheten. Med sociokulturella perspektiv menar vi att vi ser grupplärande som den högsta formen av lärande, vi menar att människan först lär i grupp tillsammans med andra och sedan gör vi vår individuella förståelse utifrån det. Med detta tar vi stöd av Vygotskij och hans citat” Every function in the child’s cultural development appears twice: first on the social level and later on the individual level” (1978, s. 7). Detta synsätt ger också stor betydelse åt språkande och vi därför menar vi att barn ska bli erbjudna att uttrycka sig på flera olika sätt på vår förskola. Posthumanistiska synsätt hjälper oss att vara kritiska mot vedertagna sanningar för att på bästa sätt erbjuda barnen en meningsfull förskola. Det kan handla om att vi vill ha stöd för att gå emot normer eller utmana vår beprövade erfarenhet. De posthumanistiska synsätten hjälper oss också att förstå betydelsen av materiella förutsättningar i barns meningsskapande.

Förskolan har sedan flera år utvecklat en systematisk struktur för uppföljnings- och utvärderingsarbete. Detta är en omfattande kollaborativ process som genomsyrar ett verksamhetsår. Grunden för hela det systematiska kvalitetsarbetet är projektet Hållbar framtid och förskolans värdeord. All pedagogisk personal, och föräldrar till barnen på förskolorna är delaktiga på olika sätt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Detta innebär att denna utvärdering är en kondenserad text med spår från reflektioner som gjorts under året. Den kondenserade texten är alltså en sammanfattning och analys från ett större material bestående av pedagogiska dokumentationer som är gjorda under verksamhetsåret. Detta sätt att arbeta med vetenskapliga perspektiv på barns lärande och kollaborativa samtal menar vi innebär ett sätt att arbeta med en förskola på vetenskaplig grund av beprövad erfarenhet.

Under verksamhetsåret har vi fortsatt att arbeta för att förskolan skall ha en utvärderingsprocess som i ett första led ska vara till stöd för verksam pedagogisk personal, och vidare en summering och en kommunikation med omvärlden (vårdnadshavare, kommun och andra som är intresserade). Håkansson (2013) beskriver att det finns tre grundläggande komponenter i ett systematiskt kvalitetsarbete; innehåll, processeroch metoder.Innehåll står för de nationellt satta mål krav och riktlinjer som finns för verksamheten, men också lokala verksamhetsmål. Processerinnebär det arbete och den kommunikationen i att ”samla information (uppföljning) bedöma kvalitet (utvärdering) och förbättra måluppfyllelsen (utveckling)” (s.13). Håkansson poängterar vikten av denna komponent och uttrycker att: ”utan processer och ett flöde av kommunikation kan aldrig ett bra kvalitetsarbete bedrivas, det är det kitt som håller ihop arbetet och som kan bidra till att faktiska kvalitetsförbättringar kommer till stånd” (s.13) Kommunikationen i ett systematiskt kvalitetsarbete skall ske på flera plan, med elever och vårdnadshavare, med kollegor och chefer. Den tredje komponenten metoder handlar om: ”hur data samlas in… och hur de bearbetas och analyseras” (s.13). Varje arbetslag arbetar tillsammans med ett annat samarbetslag. Under verksamhetsåret finns, utöver pedagogiska träffar, tillfällen där samarbetslagen läser varandras dokumentationer och ger varandra respons och feedforward utifrån formulerade utvecklingsområden. Dessa tillfällen är I) i slutet av november då samarbetslagen läser varandras pedagogiska dokumentationer i reflektionsmallen, II) genom skuggning – då en person från respektive arbetslag deltar i det andra arbetslagets verksamhet under en dag och III) i slutet av vårterminen då samarbetslagen läser varandras dokumentationsarbete och sedan reflekterar och analyserar arbetet tillsammans med pedagogista, ateljeristor och förskolechef under en halvdag. Vid tillfälle I och III ger också ateljeristor, pedagogista och förskolechef sina reflektioner på arbetslagens arbete. I denna utvärdering ges en övergripande analys på arbetslagens processer. I denna utvärdering presenteras hur vi arbetat med de olika utvecklingsområdena samt en analys.

Förskolan HallonEtt som värdeorienterad praktik

De värdeord som förskolan har valt ut är ett sätt att aktivt arbeta med normer och värden. Genom att fokusera på värden i förhållningssätt, pedagogisk miljö och dokumentationer är vår ambition att normer och värden ska bli synliga, levande och möjliga att reflektera i iscensättning, förändring och utveckling av utbildningen. De värdeord som vuxit fram under åren är välkomnande, tillit, delaktighet, glädje, framtidstro ochutforskande. Nedan följer kortfattat våra tankar om de olika begreppen.

Välkomnande 

Att känna sig välkommen är att uppleva sig som emotsedd, efterlängtad eller som en ”kär vän”. I en välkomnande atmosfär finns en öppenhet och nyfikenhet för den Andres frågor, åsikter, kultur och språk. Alla människor ska känna att deras frågor välkomnas – att deras synpunkter är värdefulla. Välkomnande menar vi ligger nära lyssnandet då vi genom att lyssna visar värdet av dem vi möter. Lyssnandet där man för en stund tar paus från sina åsikter är ett lyssnande som välkomnar och ger den Andre ett värde. Den gode lyssnaren tar emot det som den andre säger för att den vill förstå, den vill låta sig påverkas och låter sig engageras i vad den andre säger.

Tillit

Med begreppet tillit vill vi framhålla vikten av att vi tror gott om både oss själva och andra och de pedagogiska processer vi jobbar med. Tilliten är viktig för att en organisation ska kunna utvecklas och tilliten kan inte skapas som någon form av produkt. Det är en“grundhållning som växer fram när vi utövar och tränar oss i att begå kloka handlingar och att lära oss hur klokt genomtänkta mål nås” (Ramírez, 2001, s.143). Tilliten är viktig för att hålla samman vår förskola, samhällen och organisationer. Det handlar om att våga göra utan att veta var eller hur det slutar, att känna tillförsikt utan att släppa sitt ansvar. Tillit ur goda handlingar, det kan inte planeras utan det är och blir.

Delaktighet

Verksamhetsutveckling måste delas för att bli meningsfull, verkningsfull och expanderande. Det är viktigt att känna att man är delaktig i sitt eget liv, att man får vara delaktig i beslut som rör vardagen och framtiden. Delaktighet är mer än att få uttala en åsikt, det skapar motivation och personligt engagemang men också ett medansvar. Dolk (2013) menar att det handlar om

…något som inte begränsas till att få välja eller bestämma. Delaktighet handlar snarare om erkännade: att ingå i ett nätverk av mänskliga relationer och bli inkluderad i den pedagogiska situationen på ett sätt som gör att ens närvaro erkänns och bejakas. På så sätt kräver delaktighet mer än möjligheter att ha åsikter om, eller välja, något redan befintligt. (Dolk, 2013)

För att kunna bli delaktig krävs det att var och en formulerar sig, argumenterar och förhandlar. Detta skapar konfrontationer som göra det möjligt för var och en att se och konkretisera det egna tänkande med den Andres. Detta ger mig och den Andre först en möjlighet att förstå oss själva men också en möjlighet att reflektera och eventuellt förändra tankar och handlingar efter en argumentation som känns meningsfull och respektfull. Detta medför ett samspel med den Andre som är en viktig process när något behöver förändras och/eller förbättras eller förstås på ett nytt sätt. Möjlighetsarenorna för att kunna vara delaktig måste vara olika för att allas röster ska bli hörda.

Glädje

Livet består av känslor som glädje, ilska, ledsamhet, förvåning, rädsla, avsky och nyfikenhet. Allt detta är viktigt att lära sig hantera som människa genom livet. Det vi önskar förmedla är en grundton som bygger på en känsla av livsglädje. Glada människor smittar genom leenden, skratt och glada ögon. Mötet med en person som känner sig glad och som delar denna glädje inspirerar. Men glädje är också mycket mer än att mötas av en glad person. Genom att vi vill erbjuda barnen många uttrycksmöjligheter hoppas vi kunna aktivera barnens skapande krafter och på så vis ge möjlighet till glädje. Glädje handlar om en upplevelse av tillfredställelse, en upplevelse av att klara av svåra saker, att ha idéer, att bli lyssnad på att vara en del av ett sammanhang.

Framtidstro

För oss är det centralt att barn skall få möta vuxna som tror på och är hoppfulla inför framtiden. I vår strävan kring viktiga värden önskar vi förmedla, skapa hopp och tillförsikt inför framtiden. Vi menar att barn har som rättighet att känna hur roligt och spännande det är att växa, utvecklas och lära och på så vis bli nyfikna, kreativa och få en vilja att förändra och utveckla samhället. Demokrati frigör energi och ger hopp om framtiden, därför vågar vi ha en positiv framtidssyn. Hållbarhet är en naturlig del i allt vi gör, på ett övergripande plan ställer vi oss frågor som; Hur kan vi verka för en värld där alla barn har mat för dagen och någon att få trygghet hos, där vi är i samspel med naturen? Vad är det goda och vad är det rätta i ett Hållbarhetsperspektiv? Är detta acceptabelt ur ett långsiktigt ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv?Vi vill stå för en filosofi som gör livet värt att leva för alla nära och långt borta.

Utforskande

Vi som finns i förskolan samspelar med den värld vi lever i – världen ”talar till och med oss” genom möten med människor och den atmosfär som de erbjuder. Men också den pedagogiska miljö, material och organisation samspelar som redskap i vårt lärande i att utvecklas som människa. Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativa upptäckter, där material och miljö inbjuder till många olika lösningar och idéer. Verksamheten ska därför vara mångfacetterad. I en innehållsrik pedagogisk miljö kan barnens utforskande bli kreativt. Vi tror att människan har lust att lära och redan som liten har man rätt till lustfyllt, meningsfullt och innehållsrikt lärande. Leva och lära handlar mycket om att utforska sig själv och sin relation till andra och andra ting och att få möjlighet på ett lekfullt sätt erövra omvärlden tillsammans med andra. Utforskande är vårt ställningstagande när vi iscensätter för barns lärande, och i detta tar vi stöd av Vygotskijs (1978;1995) syn på lärande och posthumanistiska perspektiv (Dahlberg, 1994; 2001)

1.Värdeord i relation till Hållbar framtid och ekologisk känslighet

Under verksamhetsåret 2018–2019 har vi haft som ett gemensamt utvecklingsområde att utveckla värdeord i relation till Hållbar framtid och ekologisk känslighet. Våra värdeord ska vara levande och genomsyra hela utbildningen. Att granska projektet i relation till värdeorden är ett sätt att pröva gamla och nya innebörder av begreppen och det är något vi gör på olika sätt varje år. Texten nedan visar arbetslagens beskrivningar av detta:

Välkomnande

  • Välkomna andras ideér för att vidga sitt eget perspektiv men också andras (Bruket)
  • Vi välkomnar nya barn med hjälp av projektet och vår plats i skogen. Vi välkomnar föräldrar till vår skog. Vi välkomnar skogen in på Fröet. På flera ställen har vi miljöer som föreställer vår plats. Vi välkomnar material från naturen.Vi välkomnar naturen och materialen som aktiv agens. Vår tro är att detta ger lugnare dvs mer hållbara människor och människor som har en positiv relation till naturen och en vilja att ta hand om vår miljö (Fröet)
  • Välkomnande till projektet genom iscensättning med rötter i ateljen (Skorstenen)
  • Frågor om ekologisk känslighet som ställs i arbetet med sommarminnen är ett viktigt sätt att välkomna varandra (Piren)
  • Att bjuda in till fest och och göra andra delaktiga i vårt projekt (Bron)

Tillit

  • Vi har tillit till att barnen styr projektet och att de har tillit till sin egen förmåga att ta initiativ, skapa och agera (Bruket)
  • Att våga tappa fotfästet en stund. Vad hittar vi när vi slutat leta? När vi har tillit till naturen/skogen och att den kommer påverka och ge oss ingångar till projekterande (Fröet)
  • Till sin förmåga att vara en del av ordnandet och det organisatoriska. Att festen bygger på mitt och gruppens engagemang att vi alla behövs (Bron)

Delaktighet

  • Alla får var med och påverka men det handlar inte alltid om att få igenom sin egen vilja (Bruket)
  • Vi vill få en upplevelse av och kanske förståelse för hur vi är en del av ”det knepiga alltet”. Det vi gör här och nu får konsekvenser (Fröet)
  • Delaktighet. – Min tanke och görande blir någon annans tanke och görande och detta kan skapa nya utryck (Skorstenen)
  • alla barn och vuxna har haft uppgifter inför festen. Det har varit en delaktighets process där val av olika slag har gjorts-vilka bilder, vad vi ska bjuda på, vilket uppträdande ska vi välja, vilka ljud, berättelser, ordnande i miljön …(Bron)

Framtidstro och glädje

  • Barnen på Bruket har rätt att möta hoppfulla vuxna som tror på deras tankar och förmågan att förändra sin tillvaro (Bruket)
  • Vi tänker att största syftet med 4 års projekt omkring hållbar framtid är att skapa en tro på att det lilla vi gör faktiskt påverkar och gör skillnad. Att bygga självkänsla hos barnen. Vi vill att de ska tro på sin förmåga att förändra världen (Fröet)
  • Framtidstro – Värna om det lilla i vår natur – roten. Glädje – Att uppleva saker tillsammans (Skorstenen)
  • Barnen samlar pantflaskor så att vi kan samla pengar till den utrotningshotade vitryggen. De vill också samla till andra utrotningshotade djur. Vi kan göra skillnad! ”När man hör gladan så blir man glad!” (Piren)
  • …så roligt vi haft under tiden vi förberett och glädjen som var under festen… ger hopp om en go framtid tillsammans (Bron)

 

Utforskande

  • Äpplets kretslopp är något att utforska hela året oavsett var projektet tar vägen. Detta blir ett ekologiskt och naturvetenskapligt tillägg. (Bruket)
  • Inget har gett oss större inspiration till utforskande än de upplevelser vi har fått i skogen. Naturen har gett andra dimensioner till utforskandet än vad vi kunnat erbjuda i andra miljöer (Fröet)
  • Utforskande av nytt material i nya sammanhang (Skorstenen)
  • Allt utforskande som sker kring fåglar tror vi gör barnen mer lyhörda och känsliga för djur och natur (Piren)
  • att tillsammans göra program för festen, bestämma bilder, musik, att vårt utforskande kring ljud fick delas med andra. Baka, organisera kring detta-recept, inköp,delegera.
  • Bishops matematiska aktiviteter mätning (bakning) och lokalisering – har en mental tanke kring hur festen ska se ut i praktiken. Ljudvågstecknande har öppnat upp för något nytt. Ett mer aktivt lyssnande har bidragit till att vi kan fantisera kring ljud ex hur låter en frukt ett träd eller en potatis. Och hur kan man skriva de ljud som görs med munnen, kroppen, instrument och andra saker som det blir ljud av. Bishops matematiska aktiviteter lekar och spel – fantasi kring ljuden (Bron)

Summering och analys: Förskolan HallonEtt som värdeorienterad praktik

Sammanfattningsvis visar analysen av värdeorden i relation till ekologisk känslighet att: Naturmiljöer, material, att ställa frågor varandra och att vara delaktig och behövd har betydelse för välkomnandet. När det gäller tillitså poängteras vikten av att ha tilltro till att barns utforskande i naturen styr projektet framåt samt att tro på sin egen betydelse i ”ordnande” (organisatoriska frågor eller barnens processer). I samtal om delaktighet i relation till ekologisk känslighet och hållbar framtid framhålls förbindelser mellan hur våra tankar och påverkar olika göranden och förbindelser (kretslopp i vid mening) i naturen. Kopplingen mellan framtidstro, glädje och ekologisk känslighet är tydlig i de formuleringar som vi använder och det syns i arbetslagens beskrivningar. Det handlar om att vara tillsammans och en tro på att vi kan påverka världen. När det gäller utforskande så uttrycker arbetslagen att inget annat inbjuder till så stora frågor och funderingar hos barnen så som naturen. Vi bedömmer mot bakgrund av detta att ekologisk känslighet innefattas i de värdeord vi har på förskolan. Inför nästa år kommer vi att granska värdeordens betydelse i relation till undervisning – ett område som framkommit genom analysen av förra årets (2018-2019) arbete med utvecklingsområde kring undervisning. Utvecklingsområdet är direkt taget från samtalsdagar våren 2019.

HallonEtt som värdeorienterad praktik; Utvecklingsområde 2019–2020

1 Hur vi undervisar våra värdeord – hur vi lever dem, vi vill erbjuda barnen att ha kul, men undervisar vi i det?

Förskolan HallonEtt som lärandepraktik

 Gemensamma utvecklingsområden formulerade verksamhetsåret 2018-2019 var

2. Analysera och utveckla begreppet undervisning i vår värdebaserade och målrelationella verksamhet.
3 Lyssna, samla på, synliggöra och följa upp barns frågor (kring Hållbar framtid).

 

2.Undervisning i en värdebaserad och målrelationell utbildning

Vi har valt att följa upp vårt utvecklingsarbete att analysera och utveckla undervisning genom att i första hand fokusera på den didaktiska frågan om hurvi har undervisat. De dokumentationer vi har arbetat med under detta verksamhetsår visar att vi har undervisat genom att: arbeta projektinriktat, utgå från barns frågor och hypoteser, dela barngruppen i olika gruppkonstellationer, iscensätta miljö och material, planerade och spontana aktiviteter och genom samtal. i samma stund som vi uttrycker oss kring hur vi har undervisat framkommer också vad vi har undervisat om. Avsnittet inleds med övergripande berättelser om undervisning som flera av arbetslagen har uttryckt vid olika tillfällen under året.

Pedagogerna från Fröets barngrupp framhåller tidigt under hösten att begreppet undervisning kan bli obekvämt att applicera när det gäller att arbeta med de yngsta förskolebarnens lärande. När de sedan under våren utvärderar sitt arbetssätt menar de att:

Nu när vi ser tillbaka på och utvärderar hela årets projekt får vi syn på att det visst finns en röd tråd, eller grönblå, det blev en ahaupplevelse för oss. Vi tänker att det är viktigt att våga lita på processen, att vara lyhörda för barnens frågor och ge möjligheter till utorskande utifrån dessa. Detta är undervisning i ett meningsfullt sammanhang för oss. Att vi är lyhörda och närvarande pedagoger under hela dagen, i alla situationer skapar förutsättningar för dialoger. I samtal, i vardagssituatoner, det är ofta där frågorna dyker upp och då är det viktgt att vi hör, fångar upp och bekräftar barnens frågor […]På detta sätt tänker vi att projektet görs av barnens frågor, det är alltd barnens frågor och undringar som gör undervisningen/lärandet intressant (Fröet)

Att som förskollärare eller barnskötare undervisa utifrån barns intressen kräver en fingertoppskänsla som Fröet beskriver i citatet. De skriver om att vara lyhörda, närvarande, fånga upp, bekräfta men också att lita på processer och ge barn möjligheter till utforskande. Skorstenen menar att lyssnande är en del av undervisande ”att vara en lyssnande pedagog är också att vara en undervisande pedagog. Att vara lyhörd för vad barnen visar och säger, ställa följdfrågor och uppmärksamma det som barnenvill visa”. Lyssnandet ses på förskolan som en viktig förutsättning för att kunna utgå från det som är intressant för barnen. Torget menar att deras undervisning kan beskrivas som att den delvis har varit ”reaktiv, vi har lyssnat in barnen och varit i dialog med deras görande. Med detta menar vi att vi är ”lite på tå” i dialogen, vi försöker hänga med i barnens svängar. Utmana dem där de är. Eller lite vid sidan om. ;)= ”(Torget). Undervisning sker under hela dagen vilket också stämmer med hur förskollärarna på Parken skriver: ”Vid våra dagliga rutinsituationer sker undervisning. Påklädning, toalettbesök, tvätt, matsituationer, vila, förberedelser mm. Såklart så tänker vi inte att det sker en undervisning vid all påklädning osv men vi tycker att alla rutinsituationer kan vara och är en undervisande stund” (Parken)

Fröet skriver också om att lita på processen vilket är en hållning som kan relateras till värdeordet tillit. Torget skriver på liknande sätt att ” Vi ger oss ut i okända vatten. Testar saker som vi inte vet hur de ska sluta” Detta är en medvetet framarbetad hållning på förskolan då vi menar att en alltför hård planering inte skulle relatera till barns lärande. Barn lär i en rörelse/flöde av erfarenheter och undervisningen behöver ha samma följsamma utgångspunkt. Förskollärarna på Bron sätter ord på denna rörelse och menar att undervisningsprocesser pendlar mellan att samlas kring något konkret och sedan följa varandras nyfikenhet. Det gäller även materialet som ibland är förberett och ibland väljs i stunden. ”Vi att vi oftast samlas kring något fyrkantigt exempel matta, staffli, papper, keyboard, filt, padda, kakelplattor boulebana, bord, rutmönstrat papper. Material väljs efter tillfället, förberett eller ibland i stunden. Undervisningen sker i smågrupper där vi lär tillsammans, utmanar, ställer frågor, lyssnar och uppmärksammar varandras nyfikenhet. Icke-linjärt trots fyrkantigheten” (Bron)

Vilket material som väljs för barns utforskande har stor betydelse i undervisningen på förskolan och detta utvecklas i ett stycke nedan. När Torget skriver om detta kommer de in på begrepp som kontraster och variation ”Vi har jobbat med kontraster och variation. Hårda rötter, mjuka. Riktiga rötter, skuggrötter, tygrötter, trådar, ritade rötter […]gillar att framhålla variation och kontraster)”. Då flera olika teorier om lärande framhåller betydelsen av att möta kontraster och variation i processer av lärande kan det vara intressant att fundera på hur vi på förskolan iscensätter kontraster och variation på fler sätt än genom material. Barns lek och utforskande ses på förskolan som viktigt. Genom lek utforskar barnen det som för stunden är meningsfullt för dem och därför skapar förskollärarna aktivt förutsättningar för lekäventyr i relation till projekt eller annat som barnen själva verkar begära. På Hamnen har detta varit en integrerad del i undervisningen och de menar att de har gjort detta genom att: ”Tillföra musik och rekvisita till projiceringar för att bla skapa olika känslor” (Hamnen). Undervisningen här handlar då om att skapa stämningar, sinnliga erfarenheter, i den övertygelsen om att leken då blir särskilt rolig och spännande – och därmed också rik på lärande.

Det undervisande projektet

När vi skapar situationer som möjliggör för barns lärande gör vi det genom att arbeta med ett gemensamt projekt. Detta år är det femte året som projektet har handlat om Hållbar framtid på olika sätt i de olika barngrupperna. Ett projekterande arbetssätt verkar som ett stödjande sammanhang för lärande och kunskapsbyggnad (Rinaldi, 2008) och även om projektet ka syftar till att få djupare förståelse för ett ämne så ger detta sätt att arbeta effekter på kunskapsskapande inom oändligt många andra områden. Vi utgår från att projekterandet ska vara: ”en dynamisk process, en resa som innehåller osäkerhet och tillfälligheter som alltid uppstår i relationer med andra. Projektarbete växer i många riktningar, utan en på förhand definierad utveckling och utan några beslutade resultat innan resan påbörjas. Det innebär att man är känslig för de oförutsägbara resultaten av barns undersökande och forskande” (Rinaldi, 2008. s.19). I projektet skapar vi ”förutsättningar för variation och utmaning utifrån det som barnen visar intresse för. Detta för att skapa meningsfulla sammanhang för utforskande” (Kotten). Projektet innefattar estetiska uttrycksformer, aktiviteter, miljö och material, utevistelser och olika former av utforskande. Barn får i projektet möjlighet till en mängd olika göranden och Tornet menar att projektet möjliggör för barnen att göra något riktigt. De tar exempel från några veckor under hösten då de utforskade äpplen och menar att ”få göra något riktigt med äpplen, sylt och äppelringar. De kunde dessutom äta detta sen. Vi har också undersökt nära, målat och diskuterat fakta o fantasi (Tornet). På liknande sätt beskriver Kotten hur de har kunnat följa föruttnelse genom att de tillsammans har byggt en kompost. I projektet kan vi också gå med inspiration från barnen gå utanför ”på riktigt” ockge oss in i lek. Bruket skriver att de har fördjupat deras projekt som handlade om frukt och grönsaker med musik och rörelser och att barnen kallar detta för en grönsaksdans De menar att barnen med självklarhet ”träder med lätthet in i olika roller, t.ex provar att vara päron och morot” att barnen är nyfikna på det de erbjuder. Med denna övergripande text om hur vi har undervisat vill ni nu presentera olika områden som är identifierade genom vårt utvärderingsarbete.

Undervisande hypoteser

Under året har vi haft ett utvecklingsområde som har handlat om att samla på och synliggöra barns frågor, detta skriver vi om i nästa del. I arbetet med att observera barns frågor har skapat nya tankar dels om hur barn ställer frågor men också om det är samma sak som när de ställer hypoteser. Barnen på Hamnen som under året har arbetat med maneter har bland annat ställt dessa hypoteser:

  • Maneterna dras med av vattnet och att det är vinden som gör att vattnet rör sig
  • Vattnet gör att de åker i vattnet
  • Jag ser att den öppnat och stänger sig
  • Nu dansarmaneterna

Dessa hypoteser har barnen gjort i olika aktiviteter som exempelvis när de har sett maneter projekterade på en interaktiv skrivtavla. När förskollärarna lyssnar in och dokumenterar barnens uttryck i olika aktiviteter får de ett underlag att återgå till när de reflekterar kring utbildningen. Efter att ha reflekterat kring hypoteser skapar de nya undervisningssituationer som gör att barnen får möjlighet att utforska dem vidare. De fyra ovanstående hypoteserna som alla handlar om rörelse bidrog till att förskollärarna utmanade barnen i rörelser på olika sätt. Projektfördjupningen kom också att handla om rörelser.

Den undervisande gruppen

En av förskolans utgångspunkter är att grupplärande är den högsta formen av lärande. Det betyder att vi ständigt organiserar grupperna på ett sätt, i lärandegrupper, som gör att varje individuellt barn bäst kommer till sin rätt. Hamnen menar att en del i hur de har utgått från det de har sett när de har uppmärksammat barns personliga/individuella utforskande. En viktig förutsättning för undervisning är på så vis att goda relationer genomsyrar hela vår förskola i alla led. Piren menar att barnen lär av varandra och ger konkreta exempel på hur de uppmanar barnen ”att fråga xx för hen är bra på det”.  Detta arbetssätt har gjort det lika naturligt för barnen att fråga varandra som att fråga förskollärarna.

Kotten skriver om hur de bjuder ”in barnen i smågrupper för att prova sina idéer” och att de i mindre grupp undersöker äpplen på alla upptänkliga sätt. De menar också att de i projektet har ”vandrat mellan stor och liten grupp för att göra alla delaktiga i projektet”.  En undervisningssituation handlar på så vis om värdeorden och mycket mer än hur vi arbetar för barns inhämtande av vadet (faktan). Värdeorden blir didaktiska aktörer eller agenter i undervisningssituationer. På liknande sätt menar Tornet att ”morgonmötena är viktiga för barnen. En plats för gemenskap, delaktighet, glädje och lärande. Barnen tar ofta egna initiativ till att berätta eller att få vara med och bestämma/önska tex en sång” (Tornet)

Undervisande material

Vi tänker att våra iscensättningar i miljön med material är ett sätt att undervisa. Tillsammans med materialet blir aktiviteten undervisande-ett lärande sker. Vi har tänkt innan och har ett syfte att utforska en fråga eller ett fenomen som vi har sett funnits hos barnen. Plask i vatten!
Tex: För att utmana lite extra och jobba hundraspråkligt: Kan vi göra plask i lera? Vi erbjuder lerplatta, vattenbalja, stenar. (Parken) När Parken beskriver betydelse av materialet i undervisning så står inte materialet ensamt – det finns med i iscensättningar. De menar att det handlar om:

  • material en aktivitet
  • att de har tänkt innan
  • attde har ett syftesom de har format från något de sett hos barnen

När vi talar om materialets betydelse i undervisning behöver vi samtidigt ta med flera andra delar såsom värdeord och syn på hur lärande sker. Begreppet iscensättande hjälper till att se hur olika material är i förbindelse med varandra, projektet och hur vi vuxna agerar. Alla grupperna ger stor betydelse åt materialet. De digitala verktygen framhålls mer och mer men alltid i relation till analoga och estetiska verktyg och sammanvävt med värdeställningstaganden. Som exempelvis Kotten som har använt ”lera, luppar, förstoringsglas, web-ägg, byggt en digital värld, skapat teater och sagor. Tanketid[…]utrymme och forum för att uttrycka sin idéer, prova dem och låta någon annan göra detsamma. Men också våga prova någon annans idé och tanke”.

Undervisande samtal

En del av iscensättningen är de samtal som förs mellan vuxna och barn och mellan barnen på förskolan. Samtalen blir också agenter – även de bör bottna i värdeord och syn på lärande. Detta kräver en aktiv förskollärare/pedagog som Bruket skriver ”Genom att vi är aktiva i iscensättningarna där vi ställer frågor, samtalar, leker och tillför material för att skapa nya utmaningar så blir vi en viktig del i undervisningen. Samtal för i olika aktiviteter, i relation till material och syfte och blir olika beroende på vilka barn som deltar

Undervisning har också skett då vi ger tillbaka barnens upplevelser. Detta har vi gjort genom att vi återberättar händelser, visar bilder/filmer på datorn, skriver ut bilder som sätts upp på dokumentationsväggar, barnens lärandetavla. ”Lärandetavlan är en plats där där vi pedagoger tillsammans med barnen sätter upp bilder och texter från det som vi sett att barnen har intresserat sig för i projektet. Vid lärande tavlan sker det också många samtal. Där ställer vi pedagoger frågor till barnen som ex. Kommer du ihåg? Har du sett? Vad hände? Var är…? Vad är…? Vad gör…?” (Skorstenen). En viktig del i samtalandet är som Skorstenen beskriver de dokumentationer som görs. Samtalandets undervisningsform på förskolan handlar delvis om att samlas kring någon som har hänt för att tillsammans uppleva det igen och därigenom få fördjupad eller ny förståelse. Kotten arbetar med ”Tillbakablickar i projektet, berättat för varandra vad som hänt för att få alla på spåret, tänkt bakåt och framåt, zoomat in och zoomat ut (Kotten). Detta sätt att tillsammans fokusera tanken kan också fungera som en igångsättare inför en ny termin eller aktivitet. Vidare handlar samtalen om frågor och att ”vi visar, berättar, diskuterar, frågar och observerar tillsammans (Tornet). Hamnen framhåller också vikten av att skapa ”förutsättningar för samtal och synliggörande av deras (barnens) olika hypoteser (Hamnen).

Undervisande vårdnadshavare

Vi vill att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i vår utbildning. På olika sätt skapas det möjligheter för dem att bidra i projektet. Det kan handla om att skapa sommar- eller vinteruppgifter kring det projekt som är aktuellt på avdelningen i syfte att fördjupa innehållet. Ett annat sätt som Hamnen lyfter har varit att involvera föräldrarna genom att be vårdnadshavare svara på en fråga som ställts av barnen. Detta förslag växte fram genom ett par olika aktiviteter där barnen hade frågor och förskollärarna resonerade om vart det skulle kunna finnas svar.

Undervisningens hur, vad och varför

Som tidigare nämnts har vi under år 2018-2019 utvärderat främst hurvi undervisar och i denna process har vi också närmat oss vad vi undervisar om och också varförvi gör detta. Vi har på så vis närmat oss de didaktiska grundfrågorna vad, hur,varför och när.Målen i förskolans läroplan är styrande när det gäller vad vår undervisning handlar om, men det är ändå intressant att se hur och när de blir aktuella i de olika barngrupperna. Vi har under året gjort uppföljningar gällande hur vi möjliggör för barns växande inom språk, matematik, teknik och naturvetenskap. Som avslutning på avsnittet om hur vi undervisar presenterar vi därför några exempel som framkommit kring vad vi riktar undervisning mot. Värdegrundsfrågor och sociala aspekter framkommer genomgående som ett innehåll i vår utbildning. Bruket menar att ”Undervisning hos oss under våren har kommit att handla om att värdegrundsfrågor och det sociala samspelet, främst i lek. Vi har visat barnen hur en kan ta sig in i en lek, vilka frågor som är viktiga att ställa men också varit delaktiga själva i lekandet för att få leken att utvecklas men också för att barnen ska stannakvar i leken” (Bruket). Vad och hur hör samman i citatet ovan och på samma sätt är det med många olika saker i förskolans utbildning. Bruket menar att de visar hur en kan ta sig in i en lek och vilka frågor som är viktiga att ställa. Tornet har skrivit om hur man tar sig ur en lek. Hur gör man det på ett schysst sätt? Det kan vara en lika viktig social aspekt som att ta sig in i leken. På samma sätt menar Torget att ”Mycket av vår undervisning handlar värdeorden. Genom att vi försöker leva värdeorden och tänker på dem i vårt utförande tänker vi att barnen undervisas i detta”

Det finns också en mängd olika exempel på naturvetenskapliga upptäckter och kunskapsinhämtande i samtliga barngrupper under året, exempelvis ”hur det går till när ett frö växer” (Bruket). Läroplanens olika målområden är även dem sammanflätade vilket blir synligt igenom Skorstenens arbete där de under hösten ”iscensatte vi för att utforska och lära om ljus, skuggor och rötter, med hjälp av Oh, projektor och levande och döda rötter”

När det gäller verbalspråkligt växande menar Torget att ”Genom att vi är en samtalande och språkande avdelning så tänker vi att barnen får med sig ett stort varierat verbalt språk med många ord och uttryck. Utöver detta har de också fått med sig många andra sätt att uttrycka sig på”. Bruket skriver hur de har arbetat med en väg till i skriftspråkande med stöd av bilder.

Texten ovan har handlat om det som framkommit i vår utvärdering av utvecklingsområdet hur vi undervisar i vår målrelationella utbildning. Texten är inte tillräcklig för att beskriva hur vi gör och vi skulle kunna gå tillbaka till detta fler gånger för att lära oss mer och för att kunna berätta ännu mer. Vi undervisar exempelvis dagligen, och lägger stor tonvikt på undervisning genom och i estetiska processer. Vidare har leken en stor plats i vårt sätt att undervisa. Det hade kanske förtjänat större plats här också. Slutligen vill vi dela en fråga från Skorstenen som leder oss fram till nästa utvecklingsområde när det gäller undervisning. Förskollärarna på Skorstenen säger: ”Är iscensättningen undervisning, genomtänkta iscensättningar – av en tanke. Det sätter igång någonting. Jag undervisar inte i kul – det kommer på köpet. Tänker man alltid i förväg?” Det kan vara utmanande för att under nästa år synliggöra hur vad de didaktiska frågorna, hur ochvad, innebär när vi tänker på dem innan vi gör iscensättningar. Kanske redan tidigt på terminen?

3. Lyssna, samla på, synliggöra och följa upp barns frågor (kring Hållbar framtid).

Följande utgångspunkt har vi gemensamt i vårt projekt Hållbar framtid ”Barnen är de, som har goda kunskaper om verkligheten, men också den generation som har möjlighet att förändra den. De är den ’Första generationen med potential att utrota fattigdom och den sista generationen att undvika klimatförändringarnas värsta effekter(Ban Ki-moon FNs generalsekreterare 2015)’” (HallonEtts reflektionsmall 2018-2019) som utgångspunkt i vårt projekt. För att kunna förändra menar vi att det en viktig kompetens att kunna ställa frågor. Därför valde vi att titta närmre på barns frågor i projektet under året 2018-2019. Utvärderingen av detta skapade nya frågor om skillnaden eller likheten mellan barns hypoteser och barns frågor, hur barn ställer frågor innan de talar verbalt och hur vi undervisar med utgångspunkt i barns frågor. Nedan följer några exempel på vad som framkommit.

Frågande hypoteser

Barnen konstaterar ofta någonting, men är det en fråga eller ett konstaterande som de vill ha bekräftat eller dementerat eller svar på? Barnen kan också redan ha ett svar som de egentligen vill ha en motfråga till, exempelvis: ”Varför undrar du det” […]Vill de ha ett svar eller är frågan viktigare i sig? (Parken)

Barnen på Skorstenens undersökande är en fråga i sig. Om vi samlar på barnens undersökande, kommer vi då hitta barnens frågor? Detta har varit vårt förhållningssätt under hela året.  Vi ser att barnen visat ett intresse i sitt utforskande kring cirklar. Den har sitt ursprung från rötterna. Vad är deras frågor i detta undersökande? Kan det vara ”Hur kommer jag in och ut ur cirkeln?” När är en cirkel öppen resp sluten? Är det något evigt med cirkeln? Tar den slut? Något mjukt mot det kantiga? Vi har sett att barnen fortsatt sitt görande kring cirkeln under hela året. Vilken fråga de ställer sig vet vi inte exakt vi kan bara spekulera. Kan det vara: får jag plats i cirkeln? Får spindeln plats? Kan det var så att intresset för det runda kommer sig av att vi ser cirklar […]När vi började fokusera på spindeln berättade ett barn från bron att det finns en bananspindel. Detta väckte ett intresse hos barnen på skorstenen och bananspindeln blev en viktig del i projektet. Barnen har även provat andra kombinationer ex äppelspindel, päronspindel. Kan dessa ord vara frågor? Kan frågan vara ”finns det olika sorters spindlar?” Då vi tänker att undersökandet i sig är en fråga blir vår undervisning att tillföra material som en kan undersöka vidare. (Skorstenen)

Hur ställs frågor

Vi märkte från början när vi hittade masken i akvariet att barnen intresserade sig för maskarnas liv ”dom vill leva, om dom inte får leva blir dom ledsna”. Alltså som vi tolkar det vad behöver de för att leva. […]Vi ser på barnen att de reagerar med kropp och minspel när snigeln kryper i det tröga gruset och när den lämnar snigelslem efter sig. Vi tolkar detta som att de ställer sig frågor runt detta. (Tornet)

Reflektion om barns frågande och olika strategier:  Vilka sätt att ställa frågor har vi aldrig sett? (Torget)

Undervisning utifrån frågor

Frågandet på Bruket handlar just nu mycket om ”försäkran”. Vad har jag att förhålla mig till. Det ligger en trygghet i att veta ramarna för dagen. Vi tänker synliggöra dagen med bilder, använda oss av bildstöd mer. (Bruket)

Hur låter vattnet? Med hjälp av den här frågan utforskade vi på olika sätt vad som händer med vattnet i mötet med oss och olika artefakter. Det var en ”enkel” utgångspunkt att jobba hundraspråkligt med den frågan […]har vi kunnat hålla oss till vårt projekt om en hållbar framtid. Vatten har och är utforskningsbart på många sätt […]Vi har organiserat i vår miljö möjligheter att utforska vattenplask på flera olika sätt. Ibland flera olika stationer samtidigt. Vi har LYSSNAT och TITTAT på hur plask ser ut och låter. Vi filmade och projicerade film inne i dramarummet, där vi lekte och dramatiserade. Vi kastade fejkade stenar in i filmen.
Vi projicerade upp bilder på Vättern med oh på staffliet där vi målade, jobbade med skuggbilder, tecknade plask och fantiserade. Vi provade att gestalta plask i lera. Ute hade vi vid några tillfällen tillgång till vatten för att testa plask på olika sätt. Och inne i byggrummet la vi till vatten som material vid ett tillfälle för att se hur den leken kunde bli. (Parken)

Den kanske är så stor på bilden men hur stor är den i verkligheten?  Den här frågan har fått oss att fundera mycket över vad barnen försöker förstå. Frågan om storleken har återkommit vid nästan varje tillfälle när barnen har berättat om sina sommarminnen och har också funnits med i våra diskussioner under hela året. Den har inneburit mycket måttande och mätande av bilder och deras uppskattade mått. För oss har det inneburit att vi har funderat mycket omkring hur vi kan utmana det. Vi har problematiserat omkring det tillsammans med barnen genom att titta på ett objekt långt ifrån och nära och i relation till fasta objekt (Piren)

Vem snackar med storlommen?Den kan man ju inte snacka med för ingen förstår den! Den har fått oss att fundera över fåglarnas olika läten. Vi har kategoriserat olika läten, kraxar, piper,sjunger,visslarosv.Även om vi inte jobbade vidare med hur fåglar kommunicerar med varandra så fick det oss att fokusera på fåglarnas olika läten. Vi provade att röra oss som olika fågelläten. Det tyckte både vi och barnen att det var jättesvårt! Och inte så roligt. Vi kände inte att vi blev medforskande, men det blev skillnad när vi uttryckte att vi också tyckte att det var svårt och frågade barnen om vi kunde hjälpas åt. Att vi kunde leka eller dansa ljudet istället, då blev det fantasifullt på ett annat sätt. Det är från den gången när vi kände att det blev ett glädjefullt utforskande som barnen gärna berättar om för andra, och vi tänker att det var vid det tillfället som de fick med sig något (Piren)

Har sniglar en mamma och pappa?, Hur kan maskar gräva utan armar? Kan gråsuggor höra? Dessa frågor har lett till att vi diskuterat mkt runt djur, växter och annat. Vad behöver var och en för att må bra? Vi lyssnar på en dikt som heter ”Snigelns visa” av Gustav Fröding och samtidigt ser väldigt målande illustrationer till som Malin Biller gjort. […]Vi har undersökt detta tillsammans på olika sätt. Drama, ljud, grus m.m. (Tornet)

Projektet Hållbar Framtid

Framtidstro som är ett av våra värdeord hör ihop med Hållbar utveckling. Hållbar utveckling är att värna om miljö och människor i alla led. Hållbar utveckling är en sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Bruntlandsrapprten, 1987. s,43) Den starka kopplingen mellan framtid och hållbar utveckling gör tillsammans med en filosofi som gör livet värt att leva för alla nära och långt borta gör att vi vill arbeta Hållbar framtid som projekt.

Förskolegrupperna har under verksamhetsåret arbetat med Hållbar framtid med olika fokus valda utifrån de processer som barnen har varit upptagna av under början av hösten. I mitten av höstterminen erbjöds alla förskolegrupper ett gemensamt syfte att fokusera kring. Detta var: Vi vill bidra till nya berättelser kring ekologisk känslighet och hållbart tänkande för att skapa hopp och framtidstro. Vi vill också synliggöra och undersöka hur människor, växter och djur är sammanflätade med varandra och ansvariga för varandras öde. Syftet är inspirerat från Reggio Emilia institutets projekt kring Hållbar framtid som vi är delaktiga i. Några av grupperna jobbade utifrån detta syfte, medan några skapade ett eget. Samtliga grupper valde egna nyfikenhetsfokus utifrån den egna barngruppens intresse och tidigare erfarenheter tillsammans som förskolegrupp.

HallonEtt som lärande praktik; Utvecklingsområden inför 2019–2020

2 Vad innebär det för oss att tänka om hur och för vilket lärande vi ska undervisa om utan att förminska/störa barnens mångfacetterande utforskande och meningsskapande?
3 Hur arbetar vi med kontraster och variation i projektet/undervisningen?

Samverkan förskola-hem

Flera arbetslag har gett familjerna en sommar/vinter uppgift eller en uppstartsuppgift i början av terminen kring projektet Hållbar framtid. På detta sätt erbjuds familjer att vara delaktiga i projektet. Under början av höstterminen har de flesta arbetslag erbjudit familjer att delta i någon form av workshop på föräldramöten kring det område som arbetslagen fokuserar kring i projektet. Workshopen kan ha handlat om att utifrån projektets frågeställning skapa med avdelningens konstruktionsmaterial; tillverka rekvisita till projektet, eller att vårdnadshavarna fick pröva på läggkonst med naturmaterial.Vårdnadshavarna informeras också kontinuerligt om projektet under läsårets gång vid samtal i hallen, dagböcker, dokumentationer, mailutskick, instagramkonton, och utvecklingssamtal.

4.Barns röster i det omgivande samhället

Detta år har vi särskilt följt upp vårt samverkansarbete med att ge barn röster i det omgivande samhället. När arbetslagen lyfter exempel på detta hänvisar de främst till personer de mött när de har gått utanför förskolegrinden. Bruket har exempelvis mött en man som hade en likadan väst som barnen. Barnens idé kring mannen som hette Krister var att han kanske också var på utflykt men han bar troligen västen i sin yrkesroll. Ett kort möte som ändå blev värdefullt i stunden och något att se tillbaka på. Det blev ”Ett kort och trevligt möte med Krister” (Bruket). På liknande sätt beskriver Skorstenen att barnen möter parkarbetare i parken som gränsar till förskolegården: ”I parken möter vi några som arbetar. Vad gör de, undrar vi? Vi frågar dem och de berättar att de planterar lökar som ska bli tulpaner. Vi tittar på lökens rötter. Vi får också vara med och plantera…. Evert arbetar på Thells och brukar vara i parken och arbeta” (Skorstenen).

Utvecklingssamtal

Förskolan bjuder in till utvecklingssamtal varje termin. Ett samtal per år är individuellt och det andra är ett så kallat grupptvecklingssamtal. Utöver samtal om barnens trivsel görs också reflektioner kring lärande, värdeord och förskolans projekt.

Övrig samverkan med vårdnadshavare

Under hösten inbjöds vårdnadshavare till föräldramöte. Som tidigare nämnts så arbetar vi då med workshops rörande projektet. tanken med det är att vi vill göra något tillsammans och att vårdnadshavare kommer närmre projektet, miljön och materialet. Piren skriver om deras träff:

På vårt föräldramöte under hösten hade vi workshops med bl a Stop Motion. Det var nytt för alla föräldrar, men flera blev intresserade och gick hem och laddade ned appen Stop Motion. När vi sedan har jobbat med det tillsammans med barnen har några kunnat fortsätta med det hemma, vilket gett dem/oss extra energi i det arbetet. Det har också gjort att de fått ytterligare kunskaper som de delat med oss och sina kompisar. Vi tar med oss vilken resurs vi har när vi bjuder in föräldrarna till det vi gör och väcker deras intresse för något som de kan dela med barnen. Kanske blir det extra bra/intressant när det är inom den digitala världen? (Piren)

Vårdnadshavare har under året blivit inbjudna att delta i träffar kring traditioner. Dessa skiljer sig mellan förskolorna, men någon form av träff sker på samtliga förskolor vid Lucia. En förskola har som tradition att bjuda på grötfrukost och en förskola bjuder in far- och morföräldrar att baka pepparkakor. Vidare erbjuds dropin fika vid olika tillfällen en och sommaravslutning runt midsommar. Utöver detta har också vårdnadshavare blivit inbjudna till arbetande föräldramöte där pedagogisk personal tillsammans med föräldrar arbetat med förskolans utemiljö.

I en strävan efter delaktighet provas olika sätt att skapa dialog med vårdnadshavare. Ett exempel är från Fröet som arbetade med vatten tidigt hösten 2018:

  • När ett barn varit vid havet skickade hans föräldrar bilder till oss eftersom de visste att det fanns ett vattenintresse på Fröet. När hen berättade om sina bilder gav det mer bränsle till fortsatt utorskande. Vi har fått flera filmer och bilder från olika familjer och mor och farföräldrar (Fröet)

Det är vårt ansvar att bjuda in vårdnadshavare till delaktighet och det kan vi alltid bli bättre på. Det är inte självklart att de vet vad det är vi menar med delaktighet. Plötsligt händer något oväntat som:

  • Ett barns mamma har tagit med sig bönor planterade i bomull. Hon mindes att hon planterat så som barn. Kul initiativ! Bönan växer som en galning. Detta fascinerar barnen. vi tittar på den och pratar om hur det växer. ”Växer” är barnens ord på Torget. Vi tänker att vi genom veckobrev/instagram förmedlat barnens röster till vårdnadshavarna så att mamman i exemplet ovan tagit tillvara på detta. Det är SÅ kul när föräldrar engagerar sig och vi har lärt oss att vi inte nog kan förtydliga detta. Mamman ursäktade sig nästan lite och ville inte ”blanda sig i” vår verksamhet. Men det är ju inte alls så vi tänker. (Torget)

Några arbetslag har också instagramkonton för vårdnadshavare. Syftet med det är att skapa dialog kring vad barnet har varit med om på förskolan. Detta uppskattas av vårdnadshavare och vi får till oss kommentarer som exempelvis:

  • En förälder har utryckt att hen tittar på bilderna tillsammans med sitt barn och diskutera och samtalar om det som hänt och gjorts. Vi har även hört många andra som tycker att det är bra med instagram. Kanske att vi fortsätter samtala med föräldrarna om detta på gruppsamtalen som en utvärdering av vårt första år som instagrammare (Skorstenen)

Skorstenen uttrycker också här att detta kan vara en god dokumentationsform för att göra tillbakablick på moment från tidigare arbeten.

 

Summering och analys Samverkan förskola – hem

De beskrivningar som görs om barns röster i samhället handlar om möten med människor utanför grinden. Vi kan bli bättre på att synliggöra dessa möten och även att ta dem vidare till att möta nya äventyr. Vi väljer därför att fördjupa oss i detta med stöd av ett utvecklingsområde under året 2019-2020:

4 Utveckla undervisningen med att synliggöra barnens röster och skapa möten mellan barn och omgivande samhälle

Utvecklingsområden inför 2019-2020

 

Analysen av denna utvärdering har lett fram till följande utvecklingsområden:

 

Förskolan HallonEtts utvecklingsområden inför verksamhetsåret 2019-2020

 

1 Hur vi undervisar våra värdeord – hur vi lever dem, vi vill erbjuda barnen att ha kul, men undervisar vi i det?
2 Vad innebär det för oss att tänka om hur och för vilket lärande vi ska undervisa om utan att förminska/störa barnens mångfacetterande utforskande och meningsskapande?
3 Hur arbetar vi med kontraster och variation i projektet/undervisningen?
4 Utveckla undervisningen med att synliggöra barnens röster och skapa möten mellan barn och omgivande samhälle
5 Se över rutiner i, samt öka medvetenhet om förskolläraryrkets högintensitet och öka vår kunskap om återhämtning